Lavinsäkerhet I - Fakta och myter om laviner
2019 inledde med bravur och speciellt alperna har under januari månad belönats av kraftiga snöfall och härliga pudermöjligheter.
Men detta januari resulterade i mer än bara härliga väderprognoser och räknas till en av de mörkaste månaderna på länge gällande lavinolyckor med dödlig utgång. Vi vet alla känslan när de perfekta förhållandena erbjuds men vi måste komma ihåg att agera smart och lära oss att minimera riskerna. Inget åk är värt att riskera livet för.
Vad visar statistiken?
- 93% av alla laviner utlöses på grund av skidåkaren själv eller någon i hennes sällskap.
- Snön som rasar kan uppnå en hastighet över 100km/h under 6 sekunder.
- Syrebrist, kvävning och medslösenhet är de tre vanligaste orsakerna till dödsfall i en lavin.
- De flesta lavinolyckor sker när lavinfaran är satt till 3 på lavinskalan.
- Mer än 90% av dödsolyckorna orsakade av en lavin har skett i okontrollerad terräng och är primärt startad av skidåkaren själv.
- De flesta som omkommer i en lavin är mellan 21-30 år.
- 93% av alla dödsfall i laviner är män.
Trots att detta är skrämmande statistik är den värd att uppmärksammas för att vi tillsammans ska förstå riskerna och agera smart tillsammans uppe på berget.
Vad är en lavin?
En lavin definieras som en snömassa som rör sig i snabb hastighet nedför en sluttning. Laviner kan utlösas av olika anledningar men oftast är det vi människor som startar en kedjereaktion under snön. Det tre olika typer av laviner som finns är:
> Flaklaviner
> Lössnölaviner
> Slasklaviner
Flaklaviner är den typen av lavin som orsakar flest olyckor. De uppstår genom att snötäcket brister, och den underliggande snön inte längre orkar bära det överliggande skiktet och kollapsar.
Beroende på väderläget kan snön bete sig olika vilket innebär att snön kan utgöras av olika lager som gör att underlaget blir oförutsägbart. Namnet flaklavin reflekterar vad som händer när snötäcket lossnar då det inledningsvis liknar ett stort flak som som sedan löses upp i mindre delar. När snöflaket brakar ned för backen så kan det komma upp i en hastighet på 20 km/h. När snömassorna till sist avstannar så bildas en kägla av helt sammanpressad snö som är hård som cement.
Lössnölaviner utlöses på branta sluttningar efter kraftiga snöfall. Dessa blir större i nedfarten och växer till en päronformad kägla. Denna typ av lavin involverar dock oftast inte lika stora snömängder som exempelvis vid en flaklavin, vilket gör att den är mindre farlig.
Slasklaviner förekommer mest i bäckfåror under våren. Smältvattnet kan sätta snön i rörelse och på så vis orsaka en lavin (som ofta är fylld med grus och stenar).
Men laviner beror inte endast på snöläget utan det är viktigt att förstå att alla väderaspekter spelar in. På vårkanten när snölagret blir uppvärmt ökar också risken för laviner. När detta sker tränger sig vatten in genom snökristallerna och försvagar snön vilket gör att den senare kan släppa.
Dessa laviner är lättare att förutse samt brukar ske på våren då inte lika många människor befinner sig på berget vilket kan vara två anledningar till varför de inte är lika omtalade som flaklaviner.
Var utlöses lavinerna?
Om du befinner sig i Nordamerika eller Europa så sker flest av lavinolyckorna på nord/nordöstliga bergssidor. På den sydliga delen av jordklotet så är det omvänt och all information nedanför är därmed spegelvänt.
Grunden till detta är att bergssidan (med utgångspunkt i Europa - den nord/nordöstliga bergssidan) får mindre sol och därmed mindre värme. Det betyder i sin tur att snön och snölagret är kallare på nord/nordöst sidor än de andra sidorna. Kalla bergssidor utvecklar ett annorlunda snölager än varma sidor och de har tendens att utveckla svagare lager. En annan grund är att det ofta är den kalla snön som uppfattas som den bästa snön för puderälskande snowboardardåkare och skidåkare.
Vilka faktorer påverkar laviner?
Vind
Vinden har en stor påverkan på lavinrisken och får ej underskattas. När det blåser kan stora mängder snö flyttas till läsidorna. Därför krävs det inte mycket snöfall för att stora block ska bildas. På grund av vinden är många fjällryggar och höga platåer nästan helt kala på grund av att snön har flyttats längre.
Sol och temperaturskillnader
När solen ligger på eller när det sker stora temperaturskillnader över lång tid kan det påverka snöns stabilitet. Mindre temperatursskillander under kort tid påverkar inte snöläget avsevärt, men stora skillnader i temperatur kan vara en betydande faktor för lavinrisken.
Snöfall
De första 24 timmarna efter ett kraftigt snöfall är den mest kritiska tiden för lavinrisk. Alla snöfall ökar risken för laviner på grund av den extra vikten som snön lägger på den existerande ytan. Den extra vikten kan på naturlig väg utlösa en lavin men har man otur utlöser den inte förrän snön rörs av en skidåkare eller snowboardardåkare.
Branthet
Laviner kan utlösas på bergsväggar som har en lutning mellan 30 - 50 grader. Om det är flackare än så är det inte brant nog för snön att rasa och är det brantare brukar snön ofta rasa ner av sig själv. Sweet spottet för laviner är mellan 35-45 grader, vilket är problematiskt i och med att det är just här som offpist är som roligast.
Människor
Huvudanledningen till att laviner utlöser är på grund av människan själv. Orsaken är oftast inte att vi inte är medvetna om riskfaktorerna utan att vi använder kunskapen på fel sätt. Med detta sagt betyder det att din bedömning och din kunskap kan minimera risken avsevärt.
Det hela har harr göra med det vi kallar "Heuristic traps". Heuristiska regler begrundas på din erfarenhet och inte nödvändigtvis rationalitet. De sex heuristiska reglerna är: familiarity, consistency, acceptance, the expert halo, social facilitation och scarcity.
Och vad har detta med laviner att göra kanske du undrar?
Jo, vi använder nämligen dessa regler väldigt ofta i vår vardag och där fungerar de faktiskt väldigt bra när vi använder dem. Men problemet är att vid kritiska beslut så blir dessa regler mer som fällor, då offpiståkande skidåkare eller snowboardåkare inte tar rationella beslut baserat på deras observationer av snön, väder och terräng.
Heuristiska fällor
#1 fällan: Familiarity (Igenkännbart):
Denna regel hänvisar till att man har tendens att ta samma beslut som man gjorde förra gången när man var i en liknande situation. Ur ett lavinsäkerhetssammanhang så betyder det att skidåkare och snowboardåkare har en tendens att ta större risker i välkänd terräng.
Detta kan man framförallt ses hos grupper med en hög nivå och kunskap inom lavinsäkerhet. Ett stort antal av lavinolyckorna sker därför i terräng som man känner sig trygg i då lavinfaran undervärderas.
#2 fällan: Consistency (Följdriktighet):
När man först har tagit ett beslut om en plan eller liknande så är alla andra beslut enklare. Det betyder att man inte behöver gå igenom all information varje gång, utan att man bara förmodar att ens inledande antagan var korrekt. Följdriktigheten är ofta en hjälp om man ska nå ett mål, men blir en fara om den trumfar ny information omkring- lavinfaran. Det finns en större riskvillighet hos grupper med en hög följdriktighet i jämförelse med grupper med låg följdriktighet.
#3 fällan: Acceptance (Acceptans):
Acceptansen handlar om vår vilja att göra vissa saker som vi föreställer oss att andra vill respektera eller tycker om. Det följer med oss från en ung ålder, och det är därför inte överraskande att det också är en del av fällorna inom lavinsäkerhet. Det är flest män som dör i lavinolyckor och det har även visat sig att män visar mer risktagande när kvinnor är i närheten.
#4 fällan: The expert halo (Expertvetande):
I en grupp tilldelas en person som man ser som ledaren tillit och expertvetande. Ofta innebär detta att ledaren ska ta kritiska beslut för hela gruppen även om ledarn inte är den som har mest kunskap. Det kan handla om att personen har tilldelats ledarrollen för att han/hon är äldst, bäst skidåkare eller tar mest plats. Ju större grupperna är, desto större risker är ledaren villig att ta.
#5 fällan: Social Facilitation (Social facilitering):
Detta handlar om att ens egen uppfattning av vad man kan påverkar ens beslut. Detta betyder att personer eller grupper som har höga tankar om sig kommer att ta större risker när andra är i närheten. Omvänt så tar personer eller grupper som inte är lika självsäkra mindre risker i samma situation. Fällan kan därför ha inflytande på riskvilligheten i lavinterräng och att man därför ska vara uppmärksam så man inte blir förblindad och tror att det är säkert bara för att andra kör i samma område.
#6 fällan: Scarcity (Knapphet):
Knappheten handlar om att man har en tendens att värdera resurser eller möjligheter (i detta fall nysnö) ut ifrån risken att mista den. Det betyder att man menar att man har hög risk att mista något (läs: first tracks i skön puder) så vill man ha tendens att ta större risken för att uppnå detta. Detta kan du känna igen som klassisk puderstress när det har snöat hela natten och du vill göra allt för att ge dig ut i snön.
Vad kan vi lära av detta?
Det viktigaste som du kan ta med dig av dessa Human Factors 6 fäller är att det oftast är oss själva som är orsaken till lavinen. Det kan ske för alla, oavsett om du är nybörjare eller expert. Det handlar oftast inte om bristen på information, men att man inte räknar in informationen i sina beslut.
Personlig erfarenhet: Personligen så tycker vi att det är en bra idé att man har pratat igenom med sin grupp hur man ska ta beslut och gjort klart att allas röst räknas. Det är enklare att komma överrens och göra upp regler för olika situationer när man sitter hemma i stugan än när man står inför puderstress och vill sätta skidorna i snön!
Kom ihåg!
Passionen för skidåkning är något vi alla delar men kom ihåg att agera säkert på berget. Vi på Blacksnow uppmanar alla att fräscha upp sina lavinkunskaper, åka med lavinutrustning samt förstå sin utrustning.
Skriv en kommentar